Kanske är det ett grymt liv att vara travhäst? De får ett nummer på halsen för att kunna skickas till slakt när karriären är över. Vissa av de gamla travhästarna har haft turen att få nån liten tjej som älskar hästar att älska “just mig” så de går ett liv till mötes som sällskapshäst på nån gård någonstans, men i de flesta fall åker en uttjänt travhäst direkt till slakt och sedan vidare till Mac Donalds i form av hamburgare. Men här kommer en liten solskenshistoria om en travhäst som blev Cowboyhäst inom kofösning på fjället.

Till Salu, stod det på lappen med hästen. 2000 kronor med sadel och om ingen skulle rädda hästkraken skulle han skickas till slakt. Hans liv hängde på en tråd. När kvinnan såg lappen kände hon ett sting i bröstet. Det var någonting med den här hästen som gjorde att hon ville ha den. Kvinnan hade sett hästar till salu förut men just den här var det något speciellt med. När hon kom fram till gården där hästen stod var det storm ute. Himmelen var svart. Hon bad kvinnan som ägde hästen att hoppa upp och rida på den. “Ska jag” sa damen. Det märktes tydligt att hon var livrädd. Försiktigt hoppade hon upp och skrittade varsamt över gården.

Sedan hoppade köparen upp. Trots storm och oväder kände hon att detta varmblod skulle komma att lyda hennes minsta vink. “Jag tar honom” sa hon och började gå mot hästfinkan där hästen skulle stå. Hästen sprang in i hästfinkan, så stor var hans längtan att komma därifrån. Efter lite efterforskning visade det sig att hästen hade en märklig historia som den senaste ägaren inte vetat om. Han hade använts i westernridning och var utbildad inom Parelli Horsemanship. Idag står hästen i fjällvärlden och används inom turism. Hög i rang och en ledare för sin flock.