Inom travsport sitter en kusk bakom en häst. Kusken sitter i vad som kallas en sulky, som kort och gott är en vagn med två hjul. Hästen ska, för att vinna loppet endast använda sig av gångarten trav. Om hästen galopperar kommer den att uteslutas ur loppet. Alla travtävlingar körs på ovala banor, men träningar kan ske på raka banor eller på vanliga vägar. Tillsammans med USA och Frankrike är Sverige ett av de allra största travländerna i världen och här finns flera stora travbanor. Bergsåker, Jägersro och Solvalla är tre av de största. Totalt 33 banor används för travtävlingar i Sverige och många stora travlopp körs här varje år. Sundsvalls Open Trot, midsommarloppen, Olympiatravet och Elitloppet är några av de allra största loppen, och de ger också de allra största vinsterna.

I sporten finns flera olika lopp, och de kan alla ha olika längder. De vanligaste är 3 140 meter, 2 640 meter, 2 140 meter och 1 640 meter. I Elitloppet springer dock hästarna en engelsk mil, vilket är 1 609 meter. En travbana i Sverige är ofta 1 000 meter i omkrets. De har dock ofta olika längd på sina raksträckor.

För hästens välmående

Det ska alltid finnas en banveterinär på alla tävlingar och dessa ska övervaka hästarna samt tävlingen i helhet. Det är Jordbruksverket som anställer dessa veterinärer och denne ska på statens uppdrag se till att regler för djurskyddet följs. Banveterinären har till exempel som uppgift att kontrollera alla hästar innan loppet startar. Banveterinären kan också ställa in lopp om det är en för dålig bana, om det är kallt, eller om djurskyddet kan riskeras på något annat sätt. Under senare år har det dock förekommit kritik mot banveterinärerna då de ofta släpper igenom sjuka eller halta hästar eftersom de har för bråttom vid sina besiktningar.

Det är viktigt att hästens ägare, tränare och skötare ser till att hästen mår så bra som möjligt innan loppet. Man måste till exempel kontrollera hästens gom, tunga, kinder och tänder. Om sår eller skador finns, eller om hästen ömmar kan det vara läge att stå över loppet och ta hjälp av en kunnig veterinär. Om hästen ska transporteras till tävlingen måste man också tänka på att hästen inte ska skadas under transporten. Inom alla EU-länder finns gemensamma regelverk för att hästar ska ha det bra också under sina resor.

Att spela på hästar

Om man vill spela på hästar kan det göras genom ATG. Detta företag ägs av Svensk Travsport samt galoppförbundet Svensk Galopp och de har monopol på allt spel inom hästsportens galopp och trav. ATG ordnar flera olika typer av spel. Mer info om dessa finns på travbolaget.nu, och där finns också information om travets historia. Man kan välja om man vill spela hos ett ombud, via nätet eller direkt på en travbana. Många väljer att spela direkt på en travbana för att kunna se hästarna värma upp innan loppet. Då kan man snabbt se om en häst inte verkar trivas med sin kusk, banans underlag eller något annat.

Travhästarnas olika raser

När det gäller travhästar finns de i flera olika raser. En av de allra vanligaste raserna är den franska travaren. Den har avlats fram i Frankrike för att kunna tävla på mycket långa distanser och för att kunna fungera inom travet och inom monté. Monté är en gren där ryttaren sitter på hästen istället för att sitta i en sulky bakom denne. Denna hästras är ett varmblod, och den är mer robust och också tyngre än en amerikansk travare.

Den amerikanska travaren är dock mycket populär. Rasen har från början utvecklats i USA. Denna ras skiljer sig en del från andra hästar då flera av dem är passgångare. När hästen går i pass rör sig benparen parallellt med varandra, istället för den vanliga diagonala hovförflyttningen. Denna passgång är dock inte tillåten i svensk travsport. Denna ras härstammar från början från det engelska fullblodet, vilket gör den mycket smäcker.

Inom travet kan man också se rasen Nordsvensk brukshäst, vilken är ett kallblod. År 1964 delades denna ras i två grupper för att den tunga brukshästen skulle kunna skiljas från en lättare travhäst. Man kallar idag travvarianten av rasen för svensk kallblodig travhäst. En nordsvensk är mycket pigg och rörlig till skillnad från många andra kallblodsraser. De är dock fortfarande lika lätthanterliga och lugna som andra kallblod. Det gör att hästen passar mycket bra inom de flesta hästsporter.